Mar 2012

Ledarskap

Ledarskap – är det definitionen på en smart relation?
Du som vill ha kontroll på din hund kan fortsätta läsa, jag tillhör absolut inte någon intresseförening som praktiserar ”fri från uppfostran”, tyvärr ett modernt och ofta förekommande alternativ. MEN det finns nog inget begrepp inom hundvärlden som kan ge en nybliven hundägare så dåligt självförtroende som ledarskap, och då ska vi inte tala om ifall man får kommenterat att man brister i sitt ledarskap. Det är det ofta laddade begreppet ledarskap och vad det för med sig för hundägaren och därmed tyvärr också för hunden jag fokuserar på här, jag ifrågasätter inte behovet av att hunden ska fungera på det sätt som ägaren önskar.
Hur mycket hjälp har du av det universella rådet ”du måste stärka ditt ledarskap” det råd du får allt som oftast när din hund inte uppför sig som du vill. Inget alls, det som hjälper dig är att på ett prestigelöst sätt lära dig hur du ska träna din hund och att lära den att göra rätt.
För vems skull behöver du ”stärka ledarskapet” - din egen, hundens, eller ”hundexperten” som gärna delar med sig av allt sitt kunnande. De flesta vill ha en lydig hund som de kan sätta gränser för, gränser som innebär att de kan ge sin hund frihet. Friheten ska grundas i en relation som innebär ömsesidig respekt och förtroende. För när du stängt dörren om din duktiga granne eller hittat off-knappen till din TV så är det trots allt du och din hund som ska leva tillsammans.
När du har lyssnat på alla goda råd och ”måsten” du vill lyssna på - följ din magkänsla och gör det som känns rätt för dig och din hund.
Några praktiska exempel där du klassiskt ska kunna befästa ditt ledarskap:
Ytterdörren är ett av dem, där kan du befästa ditt ledarskap genom att alltid gå först. Hundar är smarta och har lätt att lära sig, speciellt i enkla tydliga situationer som är lika varenda gång, som hur man passerar ytterdörren. Sitt – titta på människan - jag får gå ut, enkelt eller hur. Ren inlärning! Har det med ledarskap att göra?
Ja, det vet varken du eller jag, det vet bara hunden, men spelar det någon roll om du går först för att du är ledare över din hund eller om hunden väluppfostrat väntar för att du har lärt den det. Det viktiga är ju att du får situationen att fungera.
För i ärlighetens namn, hur många känner du inte som har en hund som sitter och väntar vid ytterdörren och där ägaren ändå inte upplever att det finns kontroll i andra situationer.
Ett annat är en situation där ”alla” hundägare hamnar förr eller senare, att man behöver kunna ta ifrån sin hund ett ben, ett grisöra, matskålen, något farligt den hittat etc., etc.
Det finns flera olika sätt att hantera uppfostran/inlärning för att kunna hantera hunden och föremål/mat på, jag väljer att diskutera kring två av sätten.
Alternativ 1:
En ledare ska alltid kunna ta saker från sin hund, det bara är så och det måste hunden lära sig. Var tydlig och bestämd, tveka inte utan ta ifrån hunden det den har. Vill hunden inte släppa frivilligt så säger du till på skarpen, om hunden ifrågasätter din rätt som ledare genom att morra eller om den inte släpper så tar du fysiskt tag i hunden och lägger den på rygg. Du får vara beredd på att den typen av hund är lite mer på sin vakt nästa gång och att den kommer att ifrågasätta dig ännu mer nästa gång, då tar du i hårdare. Det är här problemet kan börja, en del hundar har så stort resursförsvar att de är beredda att slåss ganska rejält om sina saker och om du börjar ta den striden med hunden måste du fullfölja den oavsett hur ont du får. Om du inte klarar av det, om hunden svarar dig, om du blir rädd och biten – då behöver du stärka ditt ledarskap ytterligare, eller....
Alternativ 2:
Hundar kan få tag i saker som man som ägare behöver kunna ta ifrån dem så därför är det viktigt att träna på det innan en sådan situation uppstår. Planera och lägg upp dina övningar smart dvs så att din hund ser dig som en resurs inte som en konkurrent. Steg 1 sitt vid matskålen, och istället för att få matskålen så får hunden en köttbulle först, steg 2, hunden väntar på matskålen och du lägger i köttbullen innan du sätter ner skålen, steg 3 samtidigt som du sätter ner skålen lägger du i köttbullen, steg 4 när hunden äter så visar du din köttbulle så hunden lyfter sitt huvud och tar köttbullen istället, steg 5 du lägger i köttbullen medan hunden äter. Hunden ska ha bilden av att när du närmar dig skålen så är det för att tillföra något positivt inte för att konkurrera om maten. Du måste vid denna träning, som vid all annan träning vara lugn och trygg när du hanterar din hund. Hur lång tid det tar att lära hunden beror på din egen hundvana och vilken hund det är.
Nu har du läst så långt att du säkert förstår att för mig är det självklart att praktisera den alternativ 2, den smarta relationen. Jag vill ha en fungerande vardag. Det där med etiketten ledarskap är inte så intressant för mig, det viktiga är att jag kan hantera min hund i alla situationer jag behöver och för att åstadkomma det så tränar jag. Det jag däremot har ett stort behov av är att ha ett fungerande nej/stoppkommando som bryter hunden i alla situationer men det återkommer jag till en annan gång.
Jag vill att min hund ska känna trygghet och tillit, och vända sig till mig för samarbete, det är viktigt för mig. Och ju mer vi tränar desto mer ökar detta vilket är ytterligare ett incitament för mig att träna mer.
Träna mer är något vi alla kan göra, vilket också innebär att vi har möjligheter att förbättra det vi vill, även i de vardagssituationer som klassiskt brukar sorteras in under ledarskapsdiskussionen. Brister vi där, i de situationerna och vi får höra att vi är dåliga ledare för våra hundar så ger det oss lätt en känsla av att inte vi inte duger som hundägare. Försöker vi istället att fokusera på att aktivt träna på det som inte fungerar så kan vi se möjligheter istället för hinder. Kom igång och träna och fokusera på möjligheterna istället för på problemen, och kom ihåg, ju mer du tränar ………….